Just nu känner jag mig bara riktigt ensam och nere. Dom flesta är hemma med sina familjer men jag sitter här ensam med mina två pojkar. Ska det kännas såhär och ska man behöva känna sig såhär ensam?
Allt är stängt och det är för kallt för att vara ute. Jag är ingen vintermänniska och det får mina barn tyvärr lida för. Det blir inte många timmar ute en sån här dag. Oliver har varit hemma från dagis sen innan jul och man märker att han börjar bli rastlös, han saknar sina kompisar.

Funderar mycket idag och försöker se framåt. Den 11 börjar skolan och den 18 börjar Colin dagis. Och dagis är något han verkligen behöver. Han har verkligen stort behov av att leka med andra barn märker jag. Den 13 fyller jag 23 år och den 30 är det utgång med mina tjejer:)

Har ju lite nyårslöften också:

• Sluta oroa mig i onödan för sådant jag inte kan påverka.
  
• Börja träna, minst tre gånger i veckan.
  
• Bara äta godis/fet mat på lördagar.
  
  
  Wish me luck!

Äh nu tar jag med barnen ut med snowracern. Vi får klä oss varmt bara.